Igår morse klev ­­vi upp vid 9-tiden och gick ner och åt frukost på hotellet i Budapest. Vid 11.30 hade Judit bokat en buss som skulle ta alla vi som bodde i Budapest till Tata. Så efter vi hade checkat ut gick vi in på en supermarket och handlade lite lunch att äta innan bröllopet då vi inte skulle ha tid att gå ut och äta nåt när vi ankom till Tata. Det skulle ta ca 20 minuter från hotellet till där bussen skulle hämta oss, så vi strosade genom stan och kom till slut fram där vi stötte på några av britterna som vi hade träffat på ruinpuben kvällen före.

Bussen var lite sen så vid 11.45 kom den och hämtade upp oss. Det var jag och Fredrik samt fyra andra svenskar och sen ett gäng britter från Pauls sida. Resan till Tata tog lite mer än en timme men i och med att bussen var sen att hämta upp oss samt att det var rätt mycket trafik ut från Budapest så hade vi knappt 45 minuter att göra oss klara på. Vi bodde på ett litet hotell tillsammans med Janna som också har jobbat på Hotel Allén där jag tidigare jobbade, men hon och jag har konstigt nog aldrig träffats. Hon jobbade inte lika ofta som jag, så jag har egentligen bara sett hennes namn flimra förbi på schemat. Så hon och hennes kille samt en av Pauls kompisar med flickvän bodde på samma hotell som oss, och när vi äntligen hade fått checka in så var det som sagt inte så mycket tid kvar att göra sig i ordning på.

Så jag sminkade mig samtidigt som jag åt riskakor, nötter och frukt som vi hade köpt som provisorisk lunch. Vi hann dock bli klara i tid så strax efter kl. 14 mötte vi upp med våra fellow hotellkompisar och gick till bussens upphämtning tillsammans. När vi kom dit stod en snubbe där i kostym som frågade på engelska om vi skulle till bröllopet. Vi sa såklart ja, och då hänvisade han oss till en buss som stod och väntade i korsningen. Så vi gick dit, hoppade på och så började bussen köra. Men så efter bara 50 meter så börjar snubben med kostymen, som vi utgick ifrån var vår toastmaster, ropa till chauffören och bussen stannar. Jag tänkte att vi hade glömt någon som kanske kom springandes där ute, men så frågar toastmastern vilket bröllop vi ska på. Då visar det sig att det här var en helt annan bröllopsbuss som tillhörde ett annat par som också skulle gifta sig. Vad är oddsen på det?? Haha! Vi kände inte igen några av de andra på bussen när vi steg på, förutom två av Judits svenska kompisar som också hade åkt med från Budapest, men tänkte att det är säkert Judits ungerska släktingar, men det var som sagt några helt okända människor. Haha! Så vi hoppade av och gick tillbaka till upphämtningsplatsen och kort därefter kom vår riktiga buss med vår riktiga toastmaster, som smart nog hade upprop innan vi klev på bussen. Det kanske det andra sällskapet skulle ha tänkt på också…

Väl på den rätta bussen satt övriga gäster som vi hade åkt dit med från Budapest, och vi åkte då till kyrkan i Tata. Kyrkan var ganska liten men jättefint utsmyckad. Så vid kl. 15 började ceremonin och både Judit och Paul var jättefina men Judit var såklart allra vackrast i sin vita klänning i spets och långt släp. Ceremonin hölls på ungerska men de ”viktigaste” delarna tog prästen också på engelska. Det tog kanske 45 minuter i kyrkan innan vi var klara och de kom ut och fick applåder, löv och såpbubblor på sig. Vem kunde tro det när Judit visade oss runt i Tata sommaren 2012 att vi 7 år senare skulle komma tillbaka och stå utanför kyrkan som hon visade oss även då och gratulera henne och hennes nya man till giftermålet? Så himla kul!

Bussen hämtade nu upp oss för att köra oss till slottet, vilket tog kanske 20 minuter. Och herregud vad himla fint det var! Lokalen var så vackert dekorerad och allt var verkligen så genomtänkt. Allt gick i hösttema och med höstfärger, så det var torkade löv, bilder på Judit och Paul, små lyktor, ljus och annan fin dekoration i hela lokalen. Slottet hade bara haft öppet för sådana här evenemang sedan förra sommaren, så allt där inne var jättefint och fräscht. När brudparet anlände skålade vi i champagne och så bjöds det på snacks i form av grönsaker med dipp, bröd och små krutonger. Så gott!

Innan middagen skulle vi fotas tillsammans med brudparet i lite olika konstellationer, så vi fotades tillsammans med min och Judits f.d. kollega Janna och hennes man Niklas som bodde på vårt hotell, Judits norska kompis Öyvind, hennes svenska vän Peter som bor i Budapest och Tina som bor i Alingsås och som var den första person som Judit fick kontakt med i Sverige och som hon också bodde hemma hos i början. Lite av Judits extramamma i Sverige.

Efter fotosessionerna var det dags för middag och till förrätt bjöds det på grön ärtsoppa, till huvudrätt ställdes det in enorma träplankor med olika kött, potatis och ris, och jag fick in en separat enorm tallrik med grönsaker och tofu Jättegott! Efterrätten var såklart bröllopstårta men de bjöd också på den största dessertbuffé jag har sett, med olika tårtor och kakor. Vi var verkligen inte hungriga när kvällen var slut om man säger så, haha.

Hela kvällen var det också gratis öl, vin, gin & tonic samt den ungerska inhemska spriten palinka som Judits pappa tillverkar själv. Allt vin var också tillverkat i regionen, så där kan man snacka närodlat. Innan middagen var det förresten lite palinkaprovning, men bara under en halvtimmes tid, då palinka är så satans starkt så de ville inte riskera att det skulle bli för out of control genom att ha palinkan framme hela kvällen, haha. Och trots att jag är så himla lättpåverkad nu för tiden, och kan känna av alkoholen redan efter ett halvt glas vin så drack jag ändå typ fyra glas vin och tre gin & tonic under kvällen. Klart man blev på lyset men jag blev inte så fullständigt plakat som jag ”borde” ha blivit. Måste ha varit alkoholfritt vin, haha.

Kvällen var verkligen så himla fin, med jättefina tal från flera av deras vänner och släktingar. Paul höll ett jättefint tal till sin nyblivna fru så jag hade helt ont i kinderna efter för att jag log så mycket under hans tal. Så himla fint. Efter middagen så var det dansgolv och vi dansade hela kvällen och jag svängde även runt lite med Judits pappa. Hennes föräldrar är verkligen så himla mysiga, men det är så synd att vi inte kan kommunicera med dem då ingen av dem kan engelska. Hennes mamma har dock nyss börjat lära sig, så jag frågade henne ”Are you happy?” och hon log med hela ansiktet och sa ”Yes!”. Vi umgicks mycket med Janna och Niklas men även med Pauls kompis Matt och hans flickvän Grace från England. Vi hade också en liten dance off med Pauls äldsta bror Martin och hans flickvän Charlotte, haha. Skönast måste dock ha varit Pauls irländska kusin Stephen och hans fru Michelle. Vi satt bredvid dem på middagen och hade även en lektion i svenska svordomar under småtimmarna, haha. Har inte skrattat så mycket på länge tror jag. Så himla sköna människor!

Vid 2-tiden kände vi dock att det var dags att lägga sig, så då sade vi hejdå till Judit och Paul och delade bil med Janna och Niklas tillbaka till hotellet. De hade fixat så att det gick en bil mellan slottet och Tata hela kvällen och natten så det var bara att säga till när vi ville åka. Så vi var hemma strax efter klockan 2 och släckte väl lampan vid 02.30.

Jag var nere vid frukosten vid 9.30, där jag träffade på Janna, Niklas, Matt och Grace, men Fredrik stannade kvar i sängen. Det var utcheckning vid 11 men vårt tåg tillbaka till Budapest skulle inte gå förrän 12.30 så vi hängde kvar på hotellet en stund innan vi gick ut i regnet och tog oss till tågstationen. Matt och Grace hade gått i förväg, så vi träffade dem på stationen och när tåget väl kom var även Paul, och några av hans släktingar ombord, då de hade klivit på en station före oss. Så vi satt och pratade hela vägen till Budapest och jag måste säga att Paul såg oförskämt fräsch ut under omständigheterna, haha. Alla var vi såklart väldigt trötta, men irländarna Stephen och Michelle var fortfarande fulla så de var på gott humör, haha! De hade fått en rundvisning i slottet vid 03.30-tiden av ägaren till slottet, och trots att ägaren inte pratade engelska och irländarna inte förstår ungerska så hade de ändå ”förstått allt han sa!” enligt dem själva, haha.

På stationen vi anlände till skiljdes vi åt från de flesta av gänget, och åkte vidare med tunnelbana tillsammans med Paul och hans kompis John till centralstationen i Budapest, därifrån vi skulle ta flygbussen, och Paul och John skulle till sitt boende för natten, då de båda skulle åka hem först imorgon. Väl där sade vi hejdå även till dem, och jag och Fredrik gick och käkade burgare och pommes på Hard Rock Café. Mycket välbehövligt må jag säga! Strax efter kl. 15 tog vi flygbussen som tog lite mer än en halvtimme ut till flygplatsen. Flygresan gick bra och vi sussade båda två under största delen. I skrivande stund sitter vi på Münchens flygplats där vi sammanlagt har 2,5 timme innan flyget hem går. Just nu är det ca en timme till avgång så vi ska väl så småningom ta oss lite att äta innan vi kör sista rycket hem. Ellie får stanna hos moster tills imorgon så hämtar vi henne efter jobbet. Blir lite väl sent att hämta henne ikväll, då vi troligen inte kommer vara hemma i lägenheten förrän säkert 23.30.

I och med att vi bara har den lilla sista flygresan hem kvar så tänkte jag att jag avslutar den här bröllopshelgen med det här inlägget. Jag vet ju att Judit läser min blogg så till dig och din nyblivna man: Tusen tack för att vi fick komma och fira den här underbara dagen tillsammans med er. Ni är så himla fina tillsammans och ni strålade verkligen igår båda två! Vi har haft så jädra kul och har träffat så mycket av era roliga och trevliga släktningar och vänner. Tack för att vi fick komma!

Som ni förstår har vi ju haft en jättebra och mysig helg och Ellie är förresten på bättringsvägen så det känns jätteskönt att vi kunde åka och att ingenting förvärrades medan vi var borta. Som alltid ska det bli skönt att komma hem och att få gosa på vår lille bebis igen.

Bildbomb följer som alltid. Until next time!