Nu är vi hemma på svensk mark igen! Trots att det var sista dagen i Budva igår, så fick vi oss lite sol och bad ändå. Lämnade vårt rum vid 10-tiden och gick ner till stranden för att sola ett par timmar. Gick sen upp och käkade lunch och inhandlade de sista presenterna. Kom tillbaka till hotellet och duschade i den lägenhet där vi hade ställt in våra väskor. Hade då ca. två timmar kvar tills våran buss skulle gå, så vi satt och spelade lite kort och läste lite innan vi blev upplockade av bussen.

Åkte mot Tivat och flygplatsen och kom fram dryga två timmar innan flyget skulle gå, vid 17.50. Satte oss på ett café och tog en macka och spelade kort innan vi gick till gaten. Tivat är en jättepluttig flygplats och det finns nästan ingenting att göra där, förutom att gå igenom den minimala taxfreen, där vi ändå inte hittade något av intresse. Vet inte riktigt vad det var som tog så jäkla långt tid, men vi bytte gate en gång och trots att planet skulle gå vid 17.50, kom vi inte iväg förrän 18.30.

Flygresan tog ungefär tre timmar och vi lämnade ett soligt och varmt Montenegro och landade i ett elvagradigt, regnigt Göteborg. Men tro't eller ej så tyckte jag att det var väldigt skönt att det var s.k "dåligt" väder. Då jag har upplevt sol och sommar i dryga sju månader i Aus och NZ, och inte hann med så mycket vinter när jag kom hem, är jag faktiskt tacksam att vädret ändrar sig lite.

Tog rekordkort tid att få våra väskor och Fredriks kompis som skulle hämta oss, var inte där ännu så vi satte oss för att vänta. Kollade då min mobil som inte har funkat i Montenegro, och då hade jag fått meddelande från Linda att hon befann sig tre mil från Götet. Så jag ringde henne och självklart fick hon komma in och hälsa på! Det var meningen att hon skulle komma idag, alltså söndag, eller till och med till veckan, men hon var snabbare än vi trodde och vi mötte upp henne på parkeringen här utanför.

Som jag nämnde tidigare så följer nu en summering av den gångna veckan. Både ni och jag vet hur mycket jag älskar att skriva sammanfattningar och summeringar och hoppas att ni gillar att läsa dom också!

Trots att det här bara har varit en resa på en vecka, har det åtminstone varit en resa! Den kanske inte har varit lika händelserik eller spännande som Aus/NZ resan, men det har ändå varit spännande och händelserikt på sitt sätt.

Många av er kanske har frågat sig varför vi valde att åka till Montenegro? Varför inte säger jag? Eftersom Fredrik börjar jobba den 28:e juni och jobbar hela sommaren så kände vi att vi ville åka någonstans, och vi har länge pratat om New York. Men dit är det lite dyrare att dels åka, men även bo och shoppa, så dit tänkte vi åka när vi känner att vi har lite mer pengar. Bortsett från New York så har jag varit väldigt sugen på Portugal, och vi började så smått kolla på resor dit med Ryan Air. Men Ryan Air (trots att de flyger från Göteborg) hade inga resor till Portugal från just Göteborg, utan då skulle flyget avgå från Nyköping. Då skulle vi vara tvungen att ta oss till Nyköping med buss eller tåg och kanske övernatta en natt där. Sen skulle vi ta oss från flygplatsen i Portugal till en liten stad en timme bort, och med allting inkluderat skulle det inte bli så billigt som vi trodde först. Trots att själva flygresorna för mig och Fredrik tur och retur bara skulle gå på ca. 2000 kronor så skulle allt ändå sluta på nästan det tredubbla, och allt skulle bli så himla mycket krångligare.

Vi började då istället kolla på sista minuten charterresor och självklart fanns ju Spanien-, Turkiet- och Greklandsresor i mängder, men vi ville utforska ett land där ingen av oss hade varit förut. Hittade då den här resan till Budva i Montenegro för dryga 2900 kr per person och det tyckte vi att det helt klart kunde vara värt.

Varken någon av oss hade väl egentligen hört så mycket om varken Montenegro eller Budva, utan det blev en vild chansning. Det var först efter lite efterforskning som vi fick reda på att Montenegro är den ena delen av det forna Jugoslavien till exempel. Så utan att egentligen ha någon som helst aning om vad det var för land vi skulle åka till, hade vi beställt resa, haha!

Om själva Budva kan jag ju säga följande: det är både en charterort för utlänningar, men även en semesterort för montenegriner från andra delar av landet. Jag kan ju säga som så att innan jag åkte hit och tänkte på Jugoslavien, tänkte jag mig förfallna hus, skitigt på gatorna och allmänt otrevligt. Men trots det så är Budva den stad i Europa som har flest miljonärer per capita. Det ni! Självklart finns det lite halvrisiga gamla ryska bilar som far runt med bråte på taket, men det kryllar även av Lexus, Porsche, Lamborghini och flådiga BMW:s och Audis här. Det är en rätt rolig kontrast till det annars så typiskt charterortiga.

Budva är en mysig liten ort som man ska åka till om man bara vill ta det lugnt i en vecka. Vi har inte testat på utelivet här, utan åkte mest hit bara för att ta det lugnt och ha det mysigt. Det finns ett par diskotek här men vi har som sagt inte testat nåt av dom.

I allmänhet är montenegrinerna dåliga på engelska och det är mycket teckenspråk som gäller, då många av dom inte ens kan siffrorna på engelska. Det är liksom "How much?" -Pekar med två fingar i luften- "Two? Two euro?" "Da", som betyder "ja" på montenegrinska. Dom är inte så villiga att prata engelska och det är inte alldeles jättelätt att göra sig förstådd alla gånger. Men jag tycker ändå sånt är lite kul, då får man sig lite av en utmaning, haha!

Sammanfattningsvis har vi haft en väldigt mysig vecka här i Montenegro, och dagstrippen till Albanien är verkligen inte att förglömma! Har haft det hur bra som helst som sagt, och nu får vi se vart jag kan tänkas flaxa iväg nästa gång!

Kramar och pussar

Sista dagen här i Budva har vi (som förutspått igår) spenderat på stranden. Gick ner vid halv elva tiden och badade och solade fram tills efter tre. Då gick vi och käkade lite lunch i form av den inhemska salladen Shopska, som är tomat, gurka, paprika, lök och riven fårost. Käkade den även när vi var i Bulgarien och den är rackarns god ska jag säga er! Blev också en sista duschning i handfatet innan vi gick ut och åt den sista middagen.

Åt middag på en mysig liten restaurang med uteservering precis på stranden. Efter maten gick vi en sväng längs med "shoppinggatan" och gick in på en spelhall och spelade lite Air Hockey. Sen blev det inhandlande av diverse presenter till er därhemma, hoho! Var tillbaka på hotellet ganska tidigt, så vi började packa så smått och ska snart kolla på en film innan vi lägger oss.

Imorgon ska vi checka ut härifrån hotellet vid 10 och då får vi ställa undan väskorna i en annan lägenhet så dom kan städa ur de lägenheter där vi som ska fara har bott. Bussen som ska ta oss till flygplatsen kommer och hämtar upp oss vid 15-tiden och i lägenheten där vi har ställt väskorna har vi möjlighet att duscha och fixa till oss innan vi åker, så vi inte är helt svettiga och saltiga efter stranden. För trots att vi åker hem imorgon tänkte vi spendera ett par timmar på stranden. Då har vi också tid att käka lite lunch längs med strandpromenaden och slösa våra sista euros. Planet går från flygplatsen i Tivat vid 18-tiden och så tar det dryga tre timmar till Göteborg.

Får se om jag hinner med ett inlägg imorgon, eller om det blir på söndagförmiddag eftersom vi kommer komma hem vid 21-tiden imorgon. Blir (förhoppningsvis) upphämtade av Fredriks polare så vi är troligen hemma ganska snabbt. Får som sagt se om jag pallar skriva nånting imorgon eller om det blir på söndag.

Ni får en summering av hela resan när jag skriver det sista inlägget för den här gången. Som ni vet vid det här laget så älskar jag att skriva summeringar, men jag tror inte direkt att det kommer bli lika långt som Aus/NZ summeringarna blev, haha!

Kramar och pussar

Den dagliga frukosten

Då var vi inne i de vanliga rutinerna igen, nu när vi är tillbaka i Montenegro efter utflykten till Albanien igår. När vi kom tillbaka till Budva på eftermiddagen igår, gick vi till hotellet och lämnade våra grejer och gick sen ut och åt middag. Båda två var ganska trötta, så efter middagen blev det bara en snabbtur till mataffären för inhandling av lite frukost innan vi gick tillbaka. Började kolla på en film, men orkade bara kolla i dryga 45 minuter innan vi hann somna båda två, haha.

Imorse sov vi längre än vi brukar, till strax innan 10 faktiskt. Pallrade oss upp och var på väg till stranden dryga tre kvart senare. Förutom att vi båda förälskade oss i världens sötaste lilla kinesiska tjej på stranden så hände inget utöver det vanliga. Gick från stranden en bit efter klockan tre och kom hem och duschade. Och tro på fasen att det fanns varmvatten idag! Wiiiho! Men jag tog det säkra före det osäkra och lät Fredrik duscha efter mig, innan jag tvättade håret i handfatet, så att jag inte skulle tagit slut på allt vatten i duschen.

Tog det lugnt ett tag på rummet innan vi gick ut och käkade middag. Gick till en annan kinesisk restaurang (ja, det finns två här i Budva) och käkade lite smaklös "kinesisk" mat. Gick sen till ett ställe som har blivit lite av en favorit - en restaurang som heter Mozart som är känd för att ha jättemånga och goda desserter. Vi har varit där ett par gånger, och jag käkade cheesecake med björnbär till efterrätt efter maten. Den här gången beställde vi in en "strawberry cup" som var ett djupt glas proppfylld med färska jordgubbar, en kula jordgubbsglass och helt överöst med vispgrädde. Det var inte helt fel vill jag säga! Vandrade sedan hemåt och kollade färdigt på filmen som vi nästintill somnade ifrån igår.

Imorgon blir då sista hela dagen för oss här i Budva, och den kommer troligen bli spenderad på stranden som vanligt och förmodligen kommer det bli lite shopping också.

Lite bilder från dagen följer.

Kramar och pussar

Jajamän, idag har vi allt tagit en utflykt och det gick till (som rubriken avslöjar...) Albanien! Montenegro har inte sån lång kustremsa, och därför är det inte så långt från Budva till den albanska gränsen. Och istället för att bara ligga på stranden och steka varenda dag som vi är här, tyckte vi att det skulle vara roligt att göra en dagsutflykt, och samtidigt se ett land som inte direkt är så... tja, utforskat av turister om man säger så.

Klockan ringde vid 06.30, och då gav vi oss iväg till den plats där vi skulle bli upphämtade med bussen. Vi åkte iväg vid kvart i åtta och efter diverse upphämtningar på olika hotell begav vi oss mot den albanska gränsen. Kan bara säga som så att vi hämtade upp ett par från ett hotell som heter Splendid, som ligger här längs med Budvanska Rivieran, och det var där som ett par scener ur James Bond - Casino Royale spelades in, och där dessutom Brad Pitt och Angelina Jolie bodde för ett par veckor sedan. Det ni!

Efter dryga två timmar kom vi fram till gränsen och jag kan ju lugnt säga att jag är glad att jag överlevde. Det är sånna sjuuuuukt smala vägar och dom kör så förbannat fort! Det hjälper ju inte direkt heller att man sitter närmast ytterkanten, och när man tittar ner så ser man ett långt stup! Det var fler en än gång jag höll Fredrik lite väl hårt i handen, haha. Vid gränsen kom en polis ombord för att ta våra pass och stämpla dom. Jag trodde att allt skulle ta längre tid än vad det gjorde, men det tog kanske runt en halvtimme, vilket inte alls var länge med tanke på att vi kanske var runt 40 pers i bussen. Stannade vid ett litet café innan vi fick tillbaka våra pass och vi körde vidare in i Albanien.

Vi körde sedan vidare till den stad där vi skulle stanna - Shkodor där det bor ca. 145 000 människor. Vi stannade först till nedanför ett högt berg, där det uppepå låg en fästning vid namn Rozafa. Våran buss var så pass stor att den inte kunde ta sig upp på den smala vägen som ledde upp till fästningen, så vi stannade där och tog flera minibussar upp istället. Och det är verkligen helt sjukt hur duktiga chaufförerna är alltså. Gatan känns knappt bredare än en cykelväg, men ändå lyckas dom mötas med andra bilar. Trots att man kanske måste stanna och backa och fiffa till det lite, men att dom överhuvudtaget lyckas är ett mysterium.

Kom upp till fästningen och vandrade runt där ett tag, och fick en väldigt fin 360 graders vy av Shkodor och dess omgivningar. Hade fin utsikt över Shkodorsjön, som går mitt på gränsen mellan Montenegro och Albanien. 60% av den ligger i Montenegro och 40% ligger i Albanien. Fick lite information om fästningen i sig, varför den byggdes osv. Kan ju bara nämna att den byggdes för att försvara Europa mot turkarna, så att de inte kunde komma längre in i Europa och erövra.

Efter ett tag begav vi oss ner för berget, som vi fick veta var 134 meter högt. Lika högt som jag har bungyjumpat alltså! Begav oss till en restaurang, som enligt guiderna skulle hålla väldigt hög standard. Enligt albanska mått. Tja, då får vi väl fan se hur hög standarden är, haha! Förrätten bestod av nån liknande grönsakssoppa som var lite smaklös, men det gick ändå ner. Sen var det lite sallad på en tallrik - tomat, gurka, oliver, rivna morötter, inlagd grönkål och rödkål. Jag som inte är världens största fan av de två sistnämnda, lämnade dom åt sidan. Sen var det dags för huvudrätten, och vi hade i förväg fått bestämma om vi ville ha fisk eller kött. Både jag och Fredrik valde kött, men när det kom in ångrade jag mig genast när jag fick se hur god fisken såg ut som serverades till andra bord. Köttbiten, som jag inte har nån aning om var det var för typ av kött, var varken estetiskt tilltalande eller välsmakande. Jag kunde helt enkelt inte komma ifrån att det såg ut som hjärna. Jag tänkte hela tiden "Jag äter hjärna, jag äter hjärna, jag äter hjärna". Jag har aldrig ätit hjärna innan, så jag vet inte hur en hjärna skulle se ut om den var tillagad, men jag lovar att det inte var så långt ifrån den köttbiten vi fick idag. Och med tanke på att mina tankar om köttet inte var så trevliga, växte bara maten i munnen och jag åt inte ens upp hälften. Man ska inte vara rädd för främmande saker, men det är lite svårt att försöka njuta av maten när man tror att det är vissa organ man äter. Efterrätten var i alla fall god, då det var någon sorts vaniljkräm. Hade varit gott med lite hallon eller nånting till, men gott var det i alla fall.

Satte oss sen på bussen och begav oss iväg in mot Shkodor. Det märktes verkligen av att det är en ganska stor stad, då det vimlade av bilar och cyklar och folk i allmänhet. Stannade bussen i närheten av en stor moské (då 65% av albanerna är muslimer, är det rätt mycket moskéer i landet), och där var det valfritt om man ville följa med till ett arkeologiskt museum eller inte. Alternativet var att vandra runt i stan, men då skulle vi haft nästan 1½ timme på oss att gå runt, och med rädsla av att gå vilse, följde vi med till muséet. Det var rätt intressant, då våran guide pratade om hur det var ställt mellan män och kvinnor förr i tiden osv. Till och från muséet fick vi också chans att se baksidan av staden, dvs. massa slitna och gamla hus från kommunisttiden. Kanske inte så "roligt" men väldigt intressant att vi fick se något som kanske andra guider hade skämts lite för.

Sedan var det lite tid för oss själva i Shkodor, och vi tog oss en tur till en bar/café och tog varsin öl och cola. Vi betalade i Euro, som är valutan i Montenegro, men fick tillbaka i Lek som är valutan i Albanien. Priserna i Albanien är ungefär hälften som i Montenegro så för våra drycker betalade vi 2 euro, betalade med en femma och fick tillbaka 300 lek. På 1 Euro går det ca. 120 lek, så vi betalade ca. 25 kronor för drickat. Helt okej med tanke på att den inhemska albanska ölen var väldigt god. Gick sen tillbaka till bussen för att påbörja resan tillbaka till Montenegro. Tog ca. 30 minuter till gränsen, och ytterligare 1½ timme från gränsen tillbaka till Budva. Var tillbaka strax efter 18.00 nöjda och glada (och hungriga, i alla fall jag, då jag vägrade äta hjärna som jag verkligen insisterar på att det var, trots Fredriks protester).

Nu har jag berättat lite om våran dag och tänkte nu dänga i er lite albansk historia. Har verkligen blivit överösta med information idag och för att ni också ska bli lika lärda som vi har blivit idag, tänkte jag dela med mig lite till er:

Albanien har ungefär fyra miljoner invånare, där ca. 800 000 av dom bor i huvudstaden Tirana. Landet är Europas näst fattigaste land, efter Moldavien. Albaniens gränser har varit stängda tills för ungefär 20 år sedan då gränserna öppnades upp både för folk att komma in, och för albaner att komma ut. Detta på grund av en galen diktator (som jag inte kommer ihåg namnet på) som efter andra världskrigets slut stängde gränsen i princip för att han tyckte det var roligt. Gränsen öppnades igen strax efter han dog i mitten av 80-talet.

Under den här galne diktatorns regim uppmanade han alla familjer att bygga en cementbunker per hushåll, för eventuella attacker mot landet. Självklart fanns det inget hot mot landet, eller nån eventuell fiende som kunde attackera, ändå byggdes det över 700 000 bunkrar runt om i Albanien. Bunkrarna användes aldrig för att skydda sig mot fiender, utan nu står alla bunkrar kvar som en påminnelse av det idiotstyre som en gång rådde i Albanien.

När diktatorn regerade hittade han på massa regler utan anledning. Till exempel förbjöds bilar. Det fanns ca. 100 bilar i hela Albanien vid nåt tillfälle, och dessa kördes endast av kommunister som jag antar var lite högre uppsatta. Även religion och religiösa namn förbjöds. Som jag nämnde tidigare är största delen av albanerna muslimer, så om du hette t.ex. Mohammed, Ahmed eller nåt kristet namn som Eva eller Mattias - så var det bara att illa kvickt byta namn till något icke-religiöst. Man ville inte direkt råka i klorna på diktatorn för att du hade ett religiöst namn.

Jag sa ju också innan att Shkodorsjön ligger med 60% i Montenegro. Jag lovar att vissa av er har tänkt att "Varför simmade inte albanerna över till Montenegro om det var så jävligt i Albanien?". Därför att på gränsen mellan Albanien och Montenegro i själva sjön, satt det ett liknande fisknät som man helt enkelt fasnade i om man försökte ta sig över. Tack vare ett utkikstorn längst upp på ett berg vid sjön, kunde man se om någon hade fasnat och då tog man en båt och plockade upp personen i fråga och sen var det hasta la vista, baby.

Innan vår guide berättade det här så hade jag lagt märke till att det fanns väldigt många Mercedes-Benz i landet. Och då menar jag väääldigt många. Mer än varannan bil alltså. Vår guide berättade då att på grund av att bilar är ett relativt nytt koncept för "vanliga människor", är det så att albanska ligor fräser upp till Tyskland, snor ett gäng Mercedesar, far ner till Albanien, byter till en albansk nummerplåt och säljer bilarna vidare. Väldigt många av dessa Mercor har fortfarande kvar det tyska D-klistermärket bak på bilen. Det är helt enkelt så pass vanligt att göra så, så man bekymrar sig inte för att ta bort det tyska D:et.

Vägarna i den delen av Albanien där vi var, är extremt dåliga. Okej, dom är asfalterade men det är det enda positiva, haha. Det är stup åtminstone på ena sidan av vägen. Det går åsnor, får och kossor överallt på vägarna. Det kör långsamma traktorer, som busschauffören inte alls har några problem att köra om mitt i en kurva. Och trots att vägarna är så dåliga, höll våran busschaufför en hastighet som nog var tre gånger så hög som om jag skulle köra bil själv. Helt klart cred till Marko som var våran busschaufför!

Både i Shkodor och i övriga Albanien så är det verkligen en jättestor kontrast på husen. Man kan titta på ena sidan av gatan, är det förfallna, skitiga, slitna hus, medan det på andra sidan gatan står ett jätteflådigt hyreshus med pool. Så egentligen kan jag inte säga att Shkodor är en skitig/förfallen stad, för när vi hade vår egna tid på eftermiddagen så hamnade vi på en gågata som kantades av hyfsat moderna butiker, och fin gatsten istället för sprucken asfalt som det var i de risigaste områdena. Gatorna är verkligen som natt och dag, då en gata kan vara rätt fin och nästa gata är hur sunkig som helst.

För att summera dagen så har det helt klart varit en av de mer intressanta turer jag har varit på. Visst att jag hade mina aningar att det kanske inte var så kul att bo i Albanien, men jag hade ingen aning om att det har varit så jävligt som det faktiskt har varit. Det låter ju helt sjukt så som det har varit med den där diktatorn, och att folk verkligen inte hade något att säga till om. Vi fick också veta att i mitten av 1990-talet ville regeringen försöka göra det lite bättre för albanerna, och började med en kampanj som sade att om ni investerar i oss så får ni hög avkastning och bra ränta, och det blir ännu bättre om ni värvar era vänner och er familj. Två tredjedelar av albanerna gjorde detta och gissa hur det gick sen? Jo, högsta hönset i regeringen tog pengarna och stack. Inte så jävla konstigt att Albanien är det näst fattigaste landet i hela Europa när över 2,6 miljoner albaner investerade i det såkallade pyramidspelet.

Jag är verkligen jätteglad att vi tog den här turen idag och det känns roligt att ha besökt ett land som jag egentligen inte hade några planer på att besöka. Och som det dessutom visade sig har en väldigt hemsk men intressant historia. På nåt skruvat vis kändes det så jäkla häftigt att gå bland alla söndertrasade och skitiga hus i Shkodor, trots att det är väldigt tragiskt att människor faktiskt bor sådär. Enligt vår albanska guide börjar det gå bättre för Albanien ekonomiskt sätt, men som han lite skämsamt sa, att om det ska gå så pass sakta som det gör nu, kommer Albanien vara jämställda med övriga Europa om ungefär 1500 år. Väldigt tråkigt med tanke på att naturen är helt underbar i Albanien. Det är bergigt och lummigt och fint och klimatet är varmt och skönt. Vid kusten är det helt orörda stränder och landet i sig har så mycket att erbjuda, bara det att det inte finns tillräckligt med efterfrågan. Tyvärr säger jag.

Men men, nu slutar jag skriva för annars kommer ni väl sitta här hela natten, haha! Tog en massa bilder idag, men lägger upp ett urval så ni ska få en liten feeling om hur vackert Albanien verkligen är.

Pussipuss!

 

Tro't eller ej, men idag har det varit molnigt här i Budva. Innan vi åkte hit kollade vi långtidsprognos på vädret för den här veckan och det stod att det skulle vara lite molnigt idag. Så vi tog det rätt lugnt på förmiddagen och vid 11-tiden gick vi ner mot stranden.

På vägen ner pep vi in på ett hotell som har en servicedisk för utflykter, och tog och bokade in en utflykt för imorgon. Men vad det är för utflykt, det får ni allt vänta och se tills imorgon, moahaha! Kan säga som så att det är en heldagsutflykt och det kommer bli väldigt spännande!

Efter vi hade bokat utflykten gick vi ner mot stranden och trots att det var molningt la vi oss på ett par solstolar. Efter ett par timmar började faktiskt de flesta dra sig ifrån stranden på grund av att det var så molningt så vi låg nästan själva kvar kändes det som. Men tji fick dom, för efter ett tag kikade solen fram och det var fint solväder igen.

Låg på stranden tills 15-tiden och gick sen och käkade lite lunch på en närliggande restaurang. Rörde oss sen hemåt för en dusch i handfatet (nej, inget varmvatten idag heller) och lite slapp på rummet. Middagen bestod av pizza för min del och grillspett för Fredrik. Som vanligt gick vi en liten promenad efter maten och på vägen hem inhandlade vi lite fika för utflykten imorgon.

Nu ska vi strax kika på en film och sen blir det sova, då det är uppstigning vid 06.30 imorgon!

Hej hopp och puss och kram!

 

Dagen har förflutit i lugnets tecken. Morgonen och förmiddagen såg nästan exakt ut som igår: Upp strax efter nio, göra frukost, smörja in sig, och ut till stranden. Låg och solade i ett par timmar innan vi gick och käkade lunch på en restaurang vid strandkanten. På vägen hem från stranden gick vi förbi ett pannkaksställe och köpte en megastor pannkaka fylld med smält choklad. Mmmmmm-mums!

Temperaturen idag har varit runt 27 behagliga grader. Dock har Fredriks bröst börjat anta en lite rosaaktig ton, men förhoppningsvis har han inte dragit på sig några allvarliga brännskador. Jag som inveg en ny bikini idag har även jag fått mig en rosa ring mitt på bröstet, där solen annars inte når i mina andra bikinis. Men men, jag klagar inte, det är ju i alla fall ett tecken på att solen tar här nere!

Och angående duschen då. Jag hoppar in i duschen idag efter stranden, svettig som bara den och hoppas på att det ska komma varmvatten idag. Igårkväll blev jag nästan skållad när jag skulle tvätta ansiktet, så jag hoppades att varmvattnet skulle funka idag. Jag fräser på det varmaste och jaaaa, det funkar! Så jag börjar duscha kroppen och håret, men precis när jag har tagit schampoo i håret så blir vattnet kallare. Och kallare, och kallare och kallare. Aaaaah, god damn! Varmvattnet höll i sig i kanske två minuter!! Jag genomförde den troligaste snabbaste duschningen i mitt liv och jag frös som en liten gris när jag kom ur duschen! Jäklar i mig om det inte funkar imorgon, då blir det allt hårtvättning i handfatet som gäller!

Till middag blev det kinarestaurang à la Montenegro. Tänkte testa hur kinamaten smakar här, jämfört med hemma, och det var ungefär samma. Inte helt tokigt. Efter middagen tog vi oss en promenad på stranden och gick sen tillbaka till hotellet.

Imorgon får vi se vad vi ska hitta på, troligen blir det stranden igen.

Hej hopp!

 

 

Dag två här i Montenegro! Grattis på Nationaldagen får vi väl säga! Inte för att jag nånsin har firat nationaldagen, förutom nåt enstaka nationaldags-tåg som var obligatoriskt när man gick i skolan, så har jag nog aldrig firat Sverigedagen. Man blir ju heller inte mer patriotisk av att vara utomlands på den svenskaste dagen heller, haha. Hur som helst började dagen med att vi vaknar strax innan nio och inte har nån aning om vad det är för väder ute. Vi bor nämligen i ett rum utan balkong eller uteplats, och för att kunna se ut genom fönstret, måste man öppna fönstret, sen vinkla persiennerna som sitter på nästa fönsterglas för att sen försöka kika ut om solen lyser. Som tur är var det klarblå himmel och strålande sol, så våra planer på att gå till stranden skulle gå som vi ville.

Gjorde frukost i form av bröd med mjukost, äppeljuice, körsbär och banan och öste sen ut mot beachen. Trots att det är rackarns varmt här, är det ändå väldigt bekväm temperatur. Inte så som det var på vissa ställen i Australien, där man blev helt svettig så fort man stoppade näsan utanför dörren.

Kom ner till stranden och letade rätt på två solstolar och sen blev det premiärdopp för mig i Adriatiska havet. Jag hade väl kanske inte förväntat mig nån jacuzzi-värme i havet men inte att det skulle vara så kallt som det var! Jag fick nästan lite andnöd när jag gick i, men gav mig fasen på att jag visst skulle doppa mig, haha. Så jag gör ett kärringdopp och är uppe igen på fem sekunder.

Låg hela förmiddagen och solade oss och gick sen längs strandpromenaden och kikade på alla båtar i hamnen. På vägen hem stack vi in på en supermarket för att handla lite, och i kakhyllan hittade vi nånting spännande... Jag var på jakt efter riskakor, men när vi kom till muffinshyllan känner jag igen en förpackning hemifrån, och tro fasen att dom har importerat choklad- och citronmuffins från det svenska märket GodBiten. Montenegro har ju inte varit charterort från Sverige i mer än sex år, men redan har efterfrågan på svenska muffins nått matbutikerna, haha!

När vi kom tillbaka till hotellet skulle både Fredrik och jag ta oss en välförtjänt dusch, och duscha av oss allt salt och svett. Jag började duscha och fräser på med det allra varmaste så att det snabbt ska bli varmt. Men jag står verkligen jättelänge och väntar, och det blir inte varmt! Så stoppar Fredrik in handen och säger "Äh, det där är väl inte så farligt?" Nej men visst, det kanske inte känns kallt på händerna, men när man ska duscha hela kroppen så känns det! Jag vägrade duscha i iskallt vatten, så jag skvätte lite grann på kroppen och hann tvåla in mig innan jag frös ihjäl där i duschen. Som tur är så är kranen i handfatet i badrummet en sån "hög" kran, typ som man brukar ha i köket, så jag stoppade huvudet under kranen och tvättade håret i handfatet istället. Och om inte varmvattnet skärper till sig, kommer jag troligen tvätta mig så resten av veckan. Våga vägra frysa på solsemestern säger jag bara! Haha!

På kvällen vandrade iväg mot Stari Grad, vilket är Budvas motsvarighet till Gamla Stan. Det ligger ut på en liten udde och det är jättesmala och mysiga gator och små caféer och butiker överallt. Det är hur lätt som helst att gå vilse vill jag lova! Kom sen ut till en stor kyrka och ruinerna av en fästning där man hade jättefin utsikt ut över havet. Vandrade runt där en stund innan vi valde ut en restaurang som vi käkade på. Efter middagen gick vi en promenad längs stranden och gick sen hem och kollade på film på datorn.

Första soldagen har varit jättemysig och jag tror inte att det är sista gången vi besöker Stari Grad. Hoppas ni har haft en bra nationaldag. Vi har det toppen här i solen! Nu kommer maaaaassor med bilder från första dagen!

Pussar och kramar

 

Hej hej Montenegro och Budva! Då var vi framme i värmen här vid Adriatiska havet. Vi lämnade ett soligt och minst lika varmt Göteborg mitt på dagen och flaxade sen iväg mot Montenegro. Flygresan tog lite mindre än tre timmar och vi landade in på Tivats flygplats, som ligger ca. en halvtimme utanför Budva.

Var inga problem i passkontrollen eller att hitta väskorna, utan allt gick väldigt smidigt. Gick sen för att leta rätt på rätt buss och sen var vi på  väg. Det som slog mig väldigt snabbt var hur jäkla bergigt det är här! I skrivande stund har jag ingen aning om vad bergskedjan heter som går runt här i området, men landskapet här är verkligen jättefint.

Kom fram till vårat lägenhetshotell efter ungefär en halvtimme och installerade oss på rummet. Rummet är helt okej och vi har en liten kokvrå och toalett inne på rummet. Låter kanske lite konstigt att jag ser toalett som nånting anmärkningsvärt att ha inne på rummet, haha! Men det är det faktiskt, eftersom jag är van att bo på hostel där det bara är ett rum fullt med massa sängar och man måste gå ut i korridoren för att gå på toaletten.

Kom fram till hotellet runt 18-tiden och med tanke på att vi inte hade käkat nånting på planet så var vi rätt så hungriga. Vi öste ut på stan och letade rätt på strandpromenaden för att se om det fanns nåt ställe att käka på. Som på i princip alla restauranger på charterorter så är ju maten likadan överallt - Kött med pommes frites, kyckling med pommes frites, spagetti bolognese osv. Vi brydde oss egentligen inte så mycket om vart eller vad vi käkade, utan ville bara ha det överstökat, haha.

Tog oss sen en tur till en stor mataffär och inhandlade lite frukost. Det är faktiskt första gången som jag bor i lägenhet när jag är på charter, och det är ju faktiskt ganska bekvämt att laga frukost själv, istället för att kliva upp tidigt för att hinna med hotellfrukost. Vilket allt som oftast består av sunkiga ägg, vattenmelon, baguetter och smaklös juice.

Första intrycket av och Budva är att det är väldigt mysigt och känns på nåt vis både som en typisk charterort men även en mysig liten stad. Redan efter en dag kan vi konstatera att det är kryllar av ryssar här och att det är mycket lokalbefolkning ute på gatorna, vilket jag kan tycka är ovanligt på charterorter annars. Trots att Apollo har flugit hit sedan 2004 är det ändå inte så turistifierat som andra charterorter jag har varit på. Det kan ju i och för sig bero på att vi är här ganska tidigt på själva sommarsäsongen, så om ett par veckor kommer det troligen braka lös och strömma in turister, men jag tycker ändå att det är skönt att det inte känns så överturistigt.

Lite allmän info om Montenegro då för er som inte riktigt vet: Montenegro är ena halvan av det forna Serbien-Montenegro som innan det var Jugoslavien. Jugoslavien gick till Serbien-Montenegro år 2002, och fyra år senare splittrades länderna och blev separat Serbien och Montenegro. Huvudstaden i Montenegro heter Podgorica [Podgoritza] och i hela landet bor det ca. 680 000 människor. Montenegro gränsar till Kroatien och Bosnien-Hercegovina i nordväst, till Serbien öst, och till Albanien i söder. Havet man badar i heter Adriatiska havet, och om man känner för att simma ett 20-tal mil över till nästa land, hamnar man så småningom i Italien. Budva, där vi bor, ligger ungefär i mitten av kusten och har 12 000 invånare.

Det var dagens första intryck av mitt 25:e land som jag nu har satt fötterna i, och vi får se om dom består när veckan är slut! Imorgon blir det troligen en tur till stranden så man får bättra på brännan litegrann, hoho!

Puss och kram på er!