Fördelen med att ligga fyra timmar bakåt i tiden jämfört med Sverige, och alltså ligga fyra tidszoner närmare USA - Vi kunde se på sista avsnittet på sista säsongen av Game of Thrones igårkväll! Avsnitten släpps på östkusten i USA kl. 21 lokal tid, vilket innebär kl. 3 på natten hemma i Sverige, men då är ju klockan bara 23 här på Grönland! Vi hade inte direkt stora förhoppningar om att vi skulle kunna streama avsnittet här, men WiFit på hotellet är ändå väldigt snabbt så det gick utan problem och hackade inte en enda gång. Så jädra bra! Och vid midnatt, natten mellan 19 och 20 maj, var första dagen där man kan se midnattsol. Inte att solen står på himlen hela natten, utan att solen faktiskt fortfarande är uppe vid midnatt. Så innan vi släckte lampan så kikade vi ut och mycket riktigt, solen var fortfarande uppe fastän det var över tolv. Det blev inte alls så mörkt i rummet som det brukar bli hemma om man säger så, haha.

 

Imorse var klockan satt på 8.00, så vi käkade frukost i vanlig ordning, och lite mer än en timme senare promenerade vi från hotellet till huvudgatan där vi skulle möta upp resten av gruppen för att gå på en stadsvandring i Ilulissat. Vädret var väldigt mulet och vi kunde inte ens se vattnet från vårt rum när vi klev upp. Dagen fortsatte vara mulen så bilderna är inte alls lika fina idag som de var igår. Guiderna berättade för oss att (som vi också har märkt) Internet inte på långa vägar är så utbrett på Grönland som det är i Europa, och det var bara tre år sedan vårt hotell fick WiFi. Så många människor har inte tillgång till Internet, så hyrfilm är fortfarande en stor grej här, då man måste ha något att roa sig med under årets mörka månader. Den businessen är ju inte direkt lönsam hemma i Sverige, hah.

 

Ilulissat är ju inte direkt stort men vi fick se en konstnärsverkstad, i likhet med den vi såg i Sisimiut, där man tillverkar smycken osv av olika ben och horn, vi tog en tur i fiskehamnen, fick se Ilulissats äldsta hus, den gamla kyrkan från 1779 samt ett stort kärl där man på 1700-talet och framåt kokade valspäck för att utvinna valolja som exporterades till Europa för att användas som bränsle i lampor.

 

Som ni kanske ser på många av bilderna så ligger det många rör ovanpå marken som går in och ut ur husen. Det finns ju inte så mycket växtlighet här, utan allt är ju byggt på steniga klippor, så det är ju både väldigt tidskrävande och dyrt att gräva ner sina ledningar. Men framförallt är det väldigt puckat, då man ju vill skydda vattenledningarna från frosten och hindra dem från att frysa, och att då gräva ner dem i marken känns ju lite kontraproduktivt. Så i ledningarna man ser liggandes på marken leds det både vatten, men såklart också el och avlopp. Guiderna berättade dock att inte alla hus vare sig här i Ilulissat eller på Grönland har avlopp med spolande toaletter, utan har fortfarande det gamla systemet med hinkar som toalett. Då samlar man avfallet i hinkar som man har klätt med plastpåsar gjorda av biologiskt nedbrytbar plast som man sen knyter ihop när den är full och ställer ut så att avloppsbilen får komma och hämta. Därefter skjutsar lastbilen avfallet (alltså skiten!) till en avfallsstation i hamnen som har det otroligt trevliga namnet Chokladfabriken, där man sen helt enkelt dumpar skiten i havet. Kristian sa att man ibland ser turister stå och fiska bredvid Chokladfabriken, haha. Fastän plasten i påsarna är biologiskt nedbrytbar och gjord för att saltvatten ska lösa upp den så är det ju fortfarande flera ton surt avfall ner i havet vilket inte kan vara särskilt bra för havsbotten. Men det är ju lite så det funkar här uppe, att man får försöka lösa vardagliga problem på bästa sätt och leva lite efter "man tager vad man haver". Klart att det är en enorm utmaning att frakta flera ton skit över havet till någon sorts reningsverk i Nordamerika eller Europa, och det skulle ju också kosta massa pengar samt att utsläpp från fartygen som måste gå i skytteltrafik ju också påverkar miljön. Så allt här uppe är verkligen en avvägning, om vad som är mest praktiskt genomförbart.

 

Stadsvandringen tog ungefär två timmar, men vi tyckte det var lite tidigt att äta lunch då, så vi strosade till en matbutik och köpte lite färdkost för de nästkommande dagarna och gick sedan tillbaka till hotellet och åt lunch där. Fredrik åt panerad grönländska hälleflundra med grönländska räkor och jag tog en vegansk sandwich med tomater tillredda på olika vis. Mycket gott.

 

Efter lunch hade vi hela dagen fram till kl 22 fritt, men då vädret inte var särskilt roligt samt att vi ändå skulle iväg på kvällen så hängde vi faktiskt bara på hotellet hela dagen, och tittade på en serie och tog en powernap. Vid kl 19 hade vi bokat bord på hotellets restaurang, så vi käkade även middagen där.

 

Vid 22-tiden skulle hela gruppen mötas upp för att ta en midnattsbåttur till isbergen. Varför den görs så sent är för att man ska kunna njuta av en båttur till isbergen fastän det är mitt i natten. Men då det var så dimmigt så hade klockan lika gärna kunnat vara 12 på dagen, eller fyra på eftermiddagen, men det är klart att det känns lustigt att åka omkring bland isbergen när klockan visar 23.45. Vi åkte ut till hamnen och tuffade sedan ut genom småbåtshamnen med vår båt och sen cruisade vi runt bland isbergen i 2½ timme, innan vi strax före kl. 1 på natten var tillbaka på hotellet igen. Och det är verkligen jättehäftigt att vara mitt ibland de enorma isbergen, men som man såklart ändå håller ett respektabelt avstånd till, ifall nåt av isbergen skulle få för sig att kalva av en stor bit som kan skapa en enorm våg. Väldigt tråkigt att vädret inte var så bra, men det var ändå sjukt coolt att vara mitt ibland isbergen. Vi frös inte direkt, då vi båda hade mycket kläder på oss, och jag hade faktiskt på mig tre jackor, haha. Vägra frysa på havet säger jag bara!

 

Nu är klockan snart 01.30 och det är tidig uppstigning imorgon. Återigen - jag ber om ursäkt för överdrivet många bilder på isberg men det är ju bara så ballt!