Innan jag börjar skriva, måste jag bara varna för att nedanstående inlägg är extremt långt, och det är rätt mycket bilder. Det första jag måste göra nu är ju att förklara varför jag inte har kunnat skriva på länge. Upptäckte nämligen i lördagskväll att det inte gick att komma in på Internet. Fick bara ett felmeddelande där det stod att jag skulle stänga ner webbläsaren och pröva lite senare. Startade om datorn 3-4 gånger men jag fick ändå samma felmeddelande. Testade både med Mozilla Firefox och med Internet Explorer, men icke. Internet funkade heller inte på Karen och Brendans dator, så Karen ringde support. Hon fick väl egentligen inte ut nåt klokt ur killen hon fick prata med, förutom att han sa att Internet ligger nere i hela Cootamundra för tillfället. –Hur länge kommer det ta att fixa då? –Vi kommer definitivt att ha det fixat inom en vecka. Jo men tack för den! Som sagt så visste inte killen vad problemet var, bara det att Internet inte skulle funka på en vecka. ”Gud så hemskt för henne!” tänker ni då. ”Utan dator i EN HEL VECKA! Skärp dig!” Jo jo, visst. Jag har klarat mig utan dator så länge förut, men t.ex. när det spöregnar ute, och ungarna sover i två timmar mitt på dagen. Vad ska man göra då? Har snart kollat igenom hela mitt förråd av filmer på datorn, så det blir väl helt enkelt till att börja nöta samma filmer hela tiden. Får i alla fall ha en liten summering över vad jag har gjort de senaste dagarna:

 

Lördag, dag: Nämnde ju för ett tag sen att det skulle vara nånting för ungarna i Young på lördagen, som även Karen och Brendan skulle vara med på. Var lite osäker på exakt vad det handlade om, men jag klev i alla fall upp som vanligt vid 07.20 och då var Brydee redan vaken och var helt övertygad att hon också skulle följa med mamma och pappa till jobbet. Isla låg fortfarande och sov, men Karen och Brendan tog i alla fall med sig Brydee när dom åkte, strax före 08.00 så skulle jag komma dit senare med Isla. Hon sov till strax efter 09.00 och sen tog vi bilen och åkte till Young. Schysst att ta hand om en unge som inte kan prata alltså. Skönt med omväxling. Detta innebar också att jag kunde fräsa i iTripen och ösa Metallica i bilen hur högt jag ville, yes! Kom fram till Young vid 10.15 och det visar sig att det är nån Kids Expo, dvs. en barn-dag. För alla barn. Weiho, så kul för mig! (Inte). Polisen var där (Karen och Brendan), brandkåren, fanns hoppborg, sockervadd och petting-zoo.  För er som inte vet, är ett petting-zoo ett gäng med djur som ungarna kan få chans att klappa. Mådde mest dåligt när jag såg alla stackars djur i sina minimala inhägnader och burar. Fanns griskultingar, lamm, killingar, en åsna, två lamor och tre ponnys. Ingen av ovannämnda kunde knappt vända sig i sina inhägnader och jag mådde så dåligt att jag bara ville gå därifrån. Går sedan vidare och hittar burar innehållande gäss, kalkoner, kycklingar, en tupp, marsvin och kaniner. Usch, mår även dåligt när jag tänker på hur jävla små burar dessa var intryckta i. Och alla jävla snorungar som ska hålla på och peta och sticka in sina glass- och sockervaddskletiga nävar i burarna. Helst av allt skulle jag ju släppt ut alla djur, men jag stack därifrån så fort jag kunde istället. Fanns ju inte så mycket för mig att göra. Hoppas att dom blev utsläppta väldigt snabbt efteråt i alla fall… Hur som, så hände det väl inte så jättemycket under dagen. På polisens ”station” kunde barnen komma och ta fingeravtryck, få lite polispryttlar, och även information om olika aktiviteter i sporthallen, dvs. dans, boxning, fotboll osv. Stannade där till 12, då Karen skulle åka iväg och spela hockey. Var antingen vinna eller försvinna för hennes lag, så om dom vann var det vidare till finalen veckan därpå, men om dom förlorade var dom som sagt ute ur turneringen. Minns inte vad resultatet blev, men dom åkte i alla fall ut, och sen börjar turneringen igen i april. Vid 16-tiden åkte vi tillbaka mot Coota igen, då jag fick fräsa själv i lilla Forden när familjen tog deras stora Holden familjebil. Blev det ösmusik i bilen då också? Javisst! Var tillbaka vid middagstid och ringde sedan och pratade med Maggan i ca. 45 minuter. Skönt att få höra en röst hemifrån, och även få användbara och goda råd. Med tanke på mina åsikter om djur inklämda i för små burar så blev det inga kort överhuvudtaget från dagen.

 

Lördag, kväll: My skulle vara ledig för första gången på lördagen eftersom en tjej hon jobbar med i baren skulle ha födelsedagsfest. Hon skulle först hem till henne på middag och sen skulle vi mötas på hotellet. Men hon ringde mig vid 20.30 och sa att hon hade så tråkigt på förfesten så hon frågade om jag kunde komma dit. Så jag gjorde mig i ordning och fick sedan Brendan att skjutsa mig hem till Lauren, tjejen som fyllde år. Kommer dit och det är en salig blandning av människor i min egen ålder som dricker alkohol, vuxna som städar och plockar undan, mor- och farföräldrar som äter tårta, och barn som springer runt i pyjamas. Inte direkt sån förfest jag är van vid, haha! Men men, det var gratis bål så det var bara att ta för sig. Efter nån timme åkte vi vidare till hotellet och My hade ett VIP-kort som gjorde att hon fick dricka 10 gratis drinkar på sin lediga kväll. Inte bra, inte bra… Umgicks med My och massa tjejer från baren, som var på förfesten. Ska inte ha utlägg nu för hela kvällen, men jag drack i alla fall gratis hela kvällen, ringde/SMS:ade upp ca 200 spänn från min mobil och gick sedan gick jag, My, Lauren, Samantha och Emily tillbaka till Lauren för efterfest. Var där i en halvtimme ungefär sen gick jag tillbaka till mig. Kom hem vid 03.15, borstade tänderna, sminkade av mig och somnade helt utslagen i sängen.

 

My och Lauren

 

My och Emily

 

Samantha, My, Emily och Abbee

 

Ös på The Globe

 

Inne på toaletten på The Globe

 

Hej hej!

Upptäckte i efterhand att My är med på vartenda kort, haha! Kamerakåt, much?

 

Söndag: Vaknar vid 09.00 av att jag håller på att dö av törst. Min vattenflaska, som ALLTID står på nattduksbordet är för första gången inte där. Får sedan veta att Isla har burit runt på den hela kvällen, och dagen därpå hittar jag den i köket. Pallrar mig upp till badrummet och tar en random tandborstmugg och stjälper i mig vatten. Kastar mig tillbaka i sängen och sover ett par timmar till. Kan ju säga som så att hela söndagen spenderades i sängen med datorn. Kollade på två filmer och låg och tänkte på pizza oavbrutet hela dagen. Tog mig upp då det var middagsdags och ringde sedan pappa och pratade med honom ett tag, och senare ringde jag även Fredrik och pratade i trekvart. Gjorde absolut inget vettigt överhuvudtaget på hela dagen och en återkommande tanke var ”Jag kommer dö. Seriöst talat så kommer jag dö. Det här är sista dagen i mitt liv. Hejdå livet!” Skönaste känslan på länge var när jag äntligen fick gå och lägga mig på kvällen och levde på tanken ”Jag kommer må bättre imorgon. Till 100% blir det bättre imorgon.”

 

Måndag: Vanlig arbetsdag. Klär på mig, äter frukost, sminkar mig, gör frukost till Brydee, borstar tänderna, diskar undan. Isla vaknar vid 09.30 (första gången jag varit med om att hon har sovit så länge), gör frukost till henne, klär på ungarna. Sen kommer det smygandes - Magontet jag kände hela dagen igår. ”Är det fysiskt möjligt att vara bakis två dagar i rad?” Gör en tidig lunch i form av left-over köttfärssås och kokar upp redigt med pasta. Käkar så pass mycket att jag håller på att spricka men mår genast bättre. Går och lägger ungarna, sätter mig i soffan med datorn i knät och grinar mig igenom "World Trade Center". Karen och Brendan brukar ju alltid komma hem vid 17.30, eftersom de slutar kl. 17.00, men vid halv sex ringer Karen och säger att dom har fått förhinder och troligen kommer åka från Young inom en kvart. Inom en kvart – vid 17.45 alltså, och därmed vara hemma strax efter 18.00. Så jag slänger i ungarna lite mat och sätter dom sedan i badet. Vid 18.30 ringer Karen igen och säger att dom precis åker från Young, att dom bara ska tanka och kommer vara hemma vid 19.00. Vid 19.30 är dom hemma. Och med tanke på att My lyckats flörta till sig sin första lediga kväll enda sen hon kom hit, hade vi bestämt att hon skulle komma hit så skulle vi käka snask och kolla på film. Hur typiskt är det inte att det är just ikväll som dom fick förhinder på jobbet? Så i princip det första jag gör när the Clarks kommer innanför dörren är att jag frågar om jag får låna bilen, så fräser jag ner och hämtar My så åker vi och länsar snaskhyllorna på Woolworths. Kom tillbaka hit efter ett tag och då slänger vi oss på sängen, kollar ”You, Me and Dupree” och käkar upp allt det snarre vi inhandlade. Slutresultatet blir såklart att vi blir mätta som as och helt kräkfärdiga, men det var en hemskt trevlig och behövlig kväll!

 

Badaaaa!

 

Brydee

 

Isla
(Lustigt att jag lyckades få till "censur" över båda deras... ja, ni vet, haha!)

 

Gött med flöt!

 

 

Tisdag: Kliver upp vid 07.20 som vanligt. Brydee är den enda av ungarna som är vaken, men när vi har vinkat av mamma och pappa går hon och lägger sig igen, och Isla vaknar istället. Får i Isla lite frukost och klär halvt på henne, eftersom hennes garderob med tröjor står i lekrummet, och byrån med byxor är i sovrummet, och jag vill inte riskera att väcka Brydee. Sätter mig och kollar lite på tv i väntan på att Brydee ska vakna, men då kommer istället Isla och vill sitta i knät. Plockar då upp henne i knät och resultat - hon somnar. Sitter i ca en timme med en sovande unge i knät och Brydee har fortfarande inte vaknat. Då är klockan 10.00, och dom brukar alltid vara pigga och vakna vid 08.00 åtminstone. Men men, vid 10.00 vaknar i alla fall Isla och är lite tjurig så jag släpper ner henne på golvet. Hon går iväg, och efter en stund går jag efter och ser vart hon har tagit vägen. Det visar sig att hon har gått och lagt sig på golvet inne i Karen och Brendans sovrum och somnat igen, haha! Så jag fixar frukost till mig själv och vid 10.30 är båda ungarna vakna. Hamnade lite efter "schemat" idag, men antar att kidsen är rätt trötta när dom får vara uppe till 22.00-22.30 varje kväll (!)

50 dagar sen jag åkte från Sverige idag. Helt sjukt...! Visserligen känns det som att jag har varit här länge och att det var jävligt längesen jag träffade nån av er därhemma, men 50 dagar känns det verkligen inte som! Om två veckor har jag varit här hos familjen i två månader. Vissa dagar kan jag förstå det och andra inte. Ena dagen känns det som att det var igår jag kom hit, och andra dagen känns det som jag har varit här hur länge som helst. Men så är det ju med allt – vissa dagar är lättare än andra och man får försöka se det positiva i saker och ting och inse att allting i livet inte kan vara en dans på rosor och att man bara kan glida igenom livet utan problem. Finns säkert många som är avundsjuka på mig som ändå har möjligheten att bara åka till Australien i 10 månader, så man ska väl egentligen inte klaga. Och jag kan ju säga som så att jag troligen kommer vara en starkare person när jag kommer hem, eftersom jag tror att det ändå är jävligt nyttigt att göra saker och ting för sig själv, utan någon annan att luta sig mot. Blir dock troligen så att jag får en viss någon att luta mig mot i januari/februari, hoho! Vill bara ha datum, tid och plats när det verkligen blir av!

 

Trött? Javisst!

 

Naaaw, så sött!

 

Sammanlagt blev det då tre dagar utan Internet, och inte en vecka som nissen på support trodde. Tacka f-n för det, hah! Om jag får prata lite om detta i-landsproblem kan jag väl säga att det jobbigaste har varit att inte kunna hålla kontakt med er där hemma på samma sätt som jag brukar. Har ju dock pratat i tele både med mamma, pappa, Maggan och Fredrik de senaste dagarna, men mailkontakten är ändå bra att ha. Det är en grej när man vet att man ska vara utan Internet eller utan dator, för då kan man förbereda sig på det. Jag har ju inte kunnat kolla mina kontoutdrag, fylla på mobilen, Skypa med Daniel eller kunnat kolla upp Fredriks schema. Hoppas nu att det inte kommer bli några fler oplanerade och oväntade Internetavbrott. Farmor/farfar/mormor/morfar, och kanske till och med mamma och pappa, kommer säkert tycka att det är jättelöjligt att jag har gjort en sån stor grej av att vara Internet-lös, men jag är trots allt från Datorgenerationen. ”Ja, det var annat på min tid” hör jag vissa av er säga, haha! Men nu ska jag sluta tjata om detta och hoppas som sagt att det inte händer igen. Har dock blivit en hejare på Spindelharpan nu när jag inte har haft Internet att roa mig med, haha!

 

Förlåt så mycket för detta extremt långa inlägg, men jag kände bara för att skriva av mig idag.
Ha det så bra alla, saknar er!
Puss & Kram!