Vandring

Så typiskt när man vill gå in på blogg.se och skriva lite för er därhemma så fuckar hela hemsidan ur. Alla hemsidor jag ville gå in på igår funkade, och blogg.se har ALDRIG kukat ur förut men just igår gjorde det det. I.R.R.I.T.E.R.A.N.D.E! Får väl passa på att skriva nu, om dagen igår, innan vi fräser till Wellington.

Eftersom Picton är ganska litet och vi kollade in stan i måndags så bestämde vi oss för att ta en liten vandringstur upp på ett berg igår, så man hade utsikt över hela Picton. Som tur var regnade det inte, utan det var faktiskt ganska varmt. Vi vandrade iväg och gick Tirohanga Track upp till en utkiksplats så att man ser ut över hela Picton och ut över hamnen. Lite tråkigt att det inte var sol och blå himmel men det var ändå rätt fint att se hela stan uppifrån. Det tog oss dryga 45 minuter att gå upp och det var faktiskt rätt så jobbigt på sina ställen.

När vi var i Abel Tasman berättade jag ju hur våran guide hade tryckt upp en cikada under näsan på mig, och sånna cikador finns även här i Picton. Och det är verkligen helt sinnessjukt så fort man kommer ut i skogen. Det är ett jääääävla liv på dom där cikadorna. Dom låter värre och högre än alla gräshoppor och syrsor jag har hört i mitt liv. Det är nästan så man får lite huvudvärk av det. Och det läskiga är att dom är nästan helt kamouflerade bland träden så man ser dom nästan aldrig. Då och då kan man se dom sittandes på telefonstolpar och dom är ganska så stora, dryga 5-7 centimeter långa kanske.

Och bara därför, bara därför att jag hatar sånna äckliga djur, så ska såklart alla dras till mig! När vi kom upp till utkiksplatsen satte vi oss ner på en bänk som står där uppe och inom loppet av 30 sekunder har jag fått minst tre stycken sånna äckel på mig! När vi skulle gå ner igen så var det dessutom en som surrade mig i håret precis vid örat. Då var det upp med huvan på min hoodtröja och gå som en eskimå hela vägen ner. Våga vägra få äckliga kryp på sig!

När vi kom ner igen gick vi tillbaka till hostelet för att ta oss en tur till Karaka Point som enligt tanten på informationscentret i måndags är ett "must-see" i Picton, dvs. något man verkligen inte får missa. Från Karaka Point så ska man ha utsikt från hamnen, från andra hållet, dvs. att man tittar in mot hamnen. Det låg en bit bort så vi tog bilen och fräste dit. Men när vi kom dit var det verkligen inget speciellt att se, och man hade inte ens så bra utsikt över hamnen. Vi gick i alla fall ner till en liten stenstrand i närheten och satt där en stund innan vi åkte tillbaka in till Picton igen. Fattar fortfarande inte vad det var som var så himla speciellt med det där stället.

Gick sen ut en sväng på stan och jag gick och färgade mina ögonbryn, som började se lite för ljusa ut. Sen gick vi och tog en fika på ett café och gick och handlade lite käk. Det bor ju bara dryga 4000 människor i Picton och stan är verkligen inte stor, utan egentligen är det väl så att enda anledningen till varför folk kommer hit är för att man antingen precis har anlänt från nordön, eller att man ska åka över dit. Känns skönt att vi inte ska stanna ytterligare en dag, eftersom det inte finns så mycket mer att göra här, än det vi redan har gjort.

Idag drar vi som sagt över till Wellington och stannar där i två dagar innan vi drar oss vidare uppåt. Wellington är förresten huvudstaden här på Nya Zeeland om ni inte visste det. Färjeturen över till nordön tar ungefär 3 timmar, så vi kommer vara framme nån gång i eftermiddag.

Pussipuss

Picton
 
Hej Picton
 
Den "underbara" utsikten från Karaka Point
 
Karaka Point
 
Picton
Trackback
Hanna-Sofias Resa
En reseblogg om 33-åriga Hanna-Sofias alla olika äventyr runt om i vida världen.



Planerad resa:
Ingen resa planerad för tillfället

RSS 2.0