Grattis, mamma!

Grattis på födelsedagen, mamma! Jag sa ju hur mycket Fredrik fyllde här om dagen men jag har hört att man inte varken ska avslöja en kvinnas vikt eller ålder, så jag är snäll och inte avslöjar hur mycket du fyller, mor. Haha! Även fast de flesta som läser min blogg troligen vet hur mycket du fyller, hah! Hoppas Gunnar bjuppar dig på tårta idag. Puss på dig!

Nu har äntligen solen börjat titta fram över Surfers, så både igår och idag har jag spenderat dagen vid poolen. Idag har det dock varit jävligt varmt så jag kunde inte ligga ute så länge med tanke på att jag började känna av i huden att det brändes lite. Det är väldigt skönt dock att kunna ligga vid poolen, med ena armen eller benet nere i vattnet för att kunna svalka sig.

Det är därför jag bara har varit på stranden två gånger eftersom det helt enkelt blir för varmt att ligga där. Dessutom är det säsong för maneter och nåt som heter Blue Bottles, vilket är en typ av manet som bränns så illa så att man kan bli helt förlamad av smärta, plus att man får rediga brännmärken på kroppen av dom också. Det var inte säsong för maneter förra gånger vi var i Surfers, men nu rapporterar dom på nyheterna dagligen om att x antal Blue Bottles har blivit sedda per dag osv. Skulle inte vara så kul att bli bränd av en sån, så därför håller jag mig ifrån havet.

Alla asiater jag har träffat på den här resan har varit likadana, dvs. väldigt tysta och försiktiga och allmänt trevliga. Och det är bara jag som är europé i det här huset, alla andra är asiater, från Japan, Sydkorea osv, och alla tjejer är tysta och snälla och söta och verkligen inga som för mycket liv av sig. Och jag nämnde ju förra veckan att den nya tjejen i mitt rum är väldigt tyst och timid och inte för så mycket liv av sig, så som de flesta asiater brukar vara. Men ack så fel jag hade. Och varför var jag tvungen att få den första asiaten i världen som beter sig som ett as!? Den här tjejen i mitt rum är ofta ute sent om kvällarna, och varje gång hon kommer in i rummet så verkligen öser hon in i rummet. Jag vet inte hur bättre jag kan beskriva det, men hon sliter upp dörren och ja, öser in i rummet. Så har vi en sänglampa, som står på min sida av det avlånga nattduksbordet, och varje gång hon kommer hem, även fast jag sover, så tänder hon lampan. Hon lämnar dörren öppen när hon går till badrummet så att jag får lyset från hallen rakt i ansiktet. Och när hon kommer tillbaka och ska smörja in sig i ansiktet och övriga kroppen med alla hundra krämer hon har, så ska hon daska in krämen. Hon smörjer inte in sig, hon duttar inte in den, nej hon ska klappa in den så att det daskar högt som fan! Och oavsett vad det är som daskar, så är det inte ett trevligt ljud att vakna till mitt i natten. Och på tal om ljud, så snarkar hon som en jävla karl! Inte nog med att man blir väckt när hon kommer hem, utan en kanske en halvtimme senare när hon har somnat så vaknar man till en jävla snark-attack!

Och det slutar inte där. Hon har hundratusen mobilsmycken på sin mobil så varje gång hon plockar upp sin mobil så rasslar det som ett gäng bjällror. Och de senaste nätterna har hon inte kommit hem vid klockan elva eller tolv. Neeeej. Hon har kommit hem vid fyra, halv fem, och tänder lampan!! Okej om hon hade kommit hem hyfsat tidigt, för jag själv brukar lägga mig mellan halv elva och halv tolv. Igårkväll tänkte jag att jag fan inte skulle vakna av att hon kom hem, så jag drog ut kontakten till sänglampan, och när hon kom hem klockan 4 så tände hon faktiskt inte. Troligen för att hon inte fattade att jag hade dragit ur kontakten, haha!

Men det värsta med allt det här är hennes larm som ringer varje morgon. De första morgnarna hon var här så ringde hennes larm vid halv åtta, åtta, och hon har snoozat ett par gånger men sen gått upp. Men imorse ringde hennes larm första gången vid 8, och så snoozade hon. Och larmet ringde sedan två minuter senare, och då snoozar hon igen. Och en tredje gång. Snooze igen. Så tänkte jag att efter tre gånger så borde ju hon gå upp. För jag hörde ju varenda gång larmet gick, och så var det så tätt så att jag hann preciiiiis somna om innan jag vaknade igen av hennes larm. Larmet går. Hon snoozar. Larmet går. Hon snoozar. Larmet går. Hon snoozar. När larmet hade gått SEXTON gånger (ja, jag räknade), så var jag så jävla irriterad att jag gick upp. Så jag blev väckt klockan åtta och utstod en halvtimme av jävla larmpip innan jag gick upp. Men det är ju inte så kul att vara ovän med den man bor i samma rum som, och med tanke på att vi ska göra det i två veckor till, men jag ville fan hämnas när jag klev upp. Men det enda jag gjorde var egentligen att lämna dörren öppen när jag gick och åt frukost, och dörren gnekar som fan när den slår igen så jag hoppades att hon skulle bli väldigt störd av det. Och ja, det blev hon, med tanke på att när jag mötte henne i korridoren, efter hon hade klivit upp, så sa hon inte godmorgon eller hej som hon alltid gör när vi träffas. Jag gillar inte att ha "krig" med nån man bor ihop med, med tanke på att jag gick och var irriterad typ hela tiden när vi bodde ihop med de respektlösa idioterna i Melbourne, men ibland undrar jag vad det är för fel på vissa människor.

Ni kanske tycker jag är töntig som ville "hämnas" men det är inte så jävla kul att bli väckt klockan fyra på morgonen och sen bli väckt fyra timmar senare. Jag tänkte att det kanske skulle sluta efter ett par dagar, men det är i princip varje natt hon kommer hem sent och tänder lampan. Och på Fredriks födelsedag så ringde jag honom och pratade ett bra tag, så jag var hemma strax efter klockan elva på kvällen. Och anledningen till varför vi avslutade samtalet var att jag var så otroligt trött, och när jag äntligen kom hem och fick lägga mig så kände jag bara vad skönt det skulle bli att sova. Men så när hon kom hem och förde ett jävla liv så vaknade jag ju och jag bara kände "Men snälla människa, jag är trött och jag vill sova och det är mitt i natten!". Jag går och är trött i princip hela dagarna för att jag kan aldrig riktigt slappna av när jag sover.

När man har delat rum med okända människor på hostel över de senaste månaderna som jag har gjort, så var det så otroligt skönt att komma hit för dryga fyra veckor sen och känna att jag hade ett eget rum och mitt egna space. Det är en grej som ska bli så jävla skönt med att komma hem till Sverige, att man inte behöver oroa sig att nån kommer in mitt i natten och att man blir väckt och aldrig riktigt kan slappna av. Förhoppningsvis blir det bättre på Nya Zeeland när jag kommer dela rum med Daniel så att man har en extra person som har koll på ens grejer.

Nu har jag förresten bokat hostel i Queenstown på Nya Zeeland för mig och Daniel. Jag kommer ju dit om tre veckor, den 30:e, och Daniel anländer den 31:a. Så jag bokade en natt för mig, och sen bokade jag fem nätter för oss båda. Så planen är att vi stannar i Queenstown tills den 5:e februari, och sen har vi inte riktigt bestämt vart vi ska fara sen. Har i alla fall bokat hyrbil mellan den 5:e och den 25:e februari, så det är så vi ska ta oss runt i landet. Så vi hämtar upp bilen på morgonen den 5:e och sen får vi som sagt se vart vi ska ta vägen. Kommer troligen bli rätt så intensiva första dagar på Nya Zeeland, då många av inspelningsplatserna till Sagan om Ringen-filmerna ligger i området runt Queenstown, och även Nya Zeelands högsta bungyjump, hoho!!

Det var inte riktigt meningen att största delen skulle bestå av mina utbrott på idiotbruden i mitt rum, men tyvärr blev det så.

Hur som, hoppas du får en fin födelsedag, mor! Jag slår en signal lite senare.

Pussar och kramar!

Hej palmer!

Hej pool!

Ja, jag vet att jag har märken på mina extremt håriga lår, haha! Men jag hade precis legat på mage och ni ser ju hur det ser ut där jag ligger - småsten, dvs. som upplagt för schnygga avtryck på kroppen, haha!
Trackback
Hanna-Sofias Resa
En reseblogg om 33-åriga Hanna-Sofias alla olika äventyr runt om i vida världen.



Planerad resa:
Ingen resa planerad för tillfället

RSS 2.0